Take me home!

Nu vill jag hem till magen!
Skynda på klockan, skynda på!

Vill ha!

Bebisen ska ha stil. Få saker säger stil som mini-Vans.

Barnstorlekar rocks!

Grattis oss!

Jag och Jenny firar 3 år idag (älskar dig, mamman!) och i present fick jag en t-shirt som jag tycker är bäst.
Jag ska bära den med stolthet, så att ingen tvekan finns då jag promenerar runt med min familj :)

Houston, problems....

Fortfarande issues med kommentargrejen. Försöker ordna det. Löser det sig inte, så byter jag snart till en blogg.se-adress.

Återgår nu till att titta på bebisbilderna. Adjö.

Underbart i magen

Här har ni underverket! Jag är så stolt och glad! Den ligger i magen och genom miraklet som är ultraljud så fick vi med oss fyra bilder hem. Först så låg bebisen med ryggen mot "kameran" och visade oss rumpan, men efter en liten stund så vände den sig om och gav oss fin profilbild. Och vilken profil sen. Mammas näsa, bra val.

Tyvärr så fick vi inte med oss en bild på hur den egentligen ligger i magen, dvs med arslet över huvudet och fötterna rakt ut. Det tyckte jag var himla roligt när ultra-tanten påpekade det. En skämtare till äntrar snart världen alltså. Mindre roligt däremot är att den lille ligger med fötterna mot Jennys kissblåsa, vilket ställer till problem för henne mest hela tiden. Kanske ändrar han snart position, det skulle ju vara ganska schysst!

Men där har ni den, vårat barn! Anledningen till varför jag skriver "den" hela tiden är alltså för att vi för att vi bestämt oss för att inte ta reda på könet förrän man ser det på naturlig väg. Det känns mycket roligare så! 

Manlighet-Fail. Internet-Win

Jag skulle kommentera på Jennys senaste blogginlägg om dagens häftiga äventyr. Hon har nämligen lagt upp en bild på våran bebis från dagens ultraljud. Som vanligt så skulle man verifiera kommentaren med en ordkontroll.
Det här är ordet jag fick.

Det var då självaste fan...

Imorgon så ska vi kika på barnet!

Jepp, klockan 09.00 imorgon så är det dags för ultraljud. Jag är inte helt livrädd ännu, men lugn, det kommer helt garanterat. Det ska bli obeskrivligt häftigt att se barnet för första gången! Finns där två armar, två ben, tio fingrar och ett huvud så blir jag hur lycklig som helst. Jag skriver mer imorgon, dvs om jag kan samla tankarna tillräckligt för att foga ihop en mening.

P.S Rökfri i två veckor nu. Det har varit oväntat lätt att bryta vanan faktiskt D.S