Igår slog barnet runt i magen igen, men med en helt annan kraft än tidigare. Damernas sprintfinal misstänker jag var den indirekta orsaken till frivolterna. Kalla och Haag tog silver efter en spännande spurt och rock on i magen! Så vi har nog en sportdåre till på gång. Eller så var det en protest mot sporten?
"Björn Ferry, who? Varför försvann alla kvällar med bra tv-serier helt plötsligt? Ge mig chips och Supernatural. Dammit!"
Jag gör en förbannad kraftansträngning nu förövrigt. Jag slutar röka. Det har i skrivande stund gått 36 timmar sedan sista blosset och det är ett rekord, mina damer och herrar. Snusen håller mig flytande, men med minsta möjliga marginal. Allt är kopplat till de små filterpinnarna. Att stiga upp, att dricka kaffe, att hämta post, att gå till bussen, att vänta på bussen, att prata i telefon, att sysselsätta sig under reklampauserna på tv:n (4:an och 5:an är Sveriges största arslen på den punkten by the way), att skotta snö (det har sannerligen skottats i år) och att äta mat. Björnar har det bra, de kan gå i ide. Jag besitter dock icket den förmågan.
Det här gör jag då för dig, lilla ekorren i magen. Bara så att du vet. Och för att kunna pussa din mamma. Hon är inte så värst kry på att pussa någon som luktar skorsten.
Jag gör det även för att kunna vara den där jobbiga människan som senare i livet kommer att berätta för dig hur jävla jobbigt det var att sluta röka. Och hur jobbigt det var att betala en massa pengar för att gå ut i 28 minusgrader för att frysa arslet av sig. För det är ju det man betalar för, faktiskt. Man betalar ju inte för att titta på snön och sen njuta av vinden direkt.
En sak är väldigt väldigt säker: du ska inte röka.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Du är så duktig Mika!! :)
Skicka en kommentar